Malmö Högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning Höstterminen 2006 Wiborgh, Åsa. & Wistrand, Anna. (2006). SĂ€rskilda undervisningsgrupper i en skola för alla. (Special teaching groups in a school for all children).

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

De sÀrskilda undervisningsgrupperna ifrÄgasÀtts allt mer. Tanken med dessa grupper var att ge stöd till de elever som behövde det, men istÀllet sÄ har fler av de elever som kommit till en sÀrskild undervisningsgrupp frÄn sina ordinarie klasser blivit kvar tills de gÄtt ut grundskolan. Jag valde att studera en medelstor kommun i Sverige som arbetar med avveckling av sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet var att belysa och tolka vilka de bakomliggande faktorerna var för avveckling av sÀrskilda undervisningsgrupper. Jag ville Àven ta reda pÄ hur pedagogerna frÄn de sÀrskilda undervisningsgrupperna sÄg pÄ denna integrering.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur olika professioner inom skolorganisationen i en kommun ser pĂ„ hur exkluderingen till sĂ€rskilda undervisningsgrupper sker och hur det överrensstĂ€mmer med styrdokumentens intention om inkludering av elever. Vi anvĂ€nde oss av fyra frĂ„gestĂ€llningar: Är sĂ€rskild undervisningsgrupp förenligt med en skola för alla? Vad sĂ€ger skolans styrdokument om sĂ€rskilda undervisningsgrupper och hur ser kommunens sĂ€rskilda undervisningsgrupper ut? Vilka kriterier gĂ€ller för att en elev i svĂ„righeter ska flyttas till en sĂ€rskild undervisningsgrupp? Vem har störst makt över vem som ska flyttas till en sĂ€rskild undervisningsgrupp.Bakgrund: I skolverket (2008b) under rubriken FrĂ€mja en god lĂ€randemiljö stĂ„r att ?det Ă€r viktigt att skolan skapar en miljö dĂ€r samtliga elever inkluderas sĂ„ lĂ„ngt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsĂ€ttningar och behov? (s 8). Enligt skolverket har det rapporterats att trots att det finns ambitioner att arbeta mer inkluderande i skolan, sĂ„ sker en ökning av sĂ€rskiljande Ă„tgĂ€rder. Vi visste att det fanns sĂ€rskilda undervisningsgrupper i vĂ„ra egna kommuner och ville dĂ„ undersöka mer om hur och varför elever flyttas till sĂ€rskilda undervisningsgrupper i en tid dĂ„ talet om ?en skola för alla? Ă€r sĂ„ framtrĂ€dande.Metod: Vi valde ut en mindre kommun i södra Sverige dĂ€r det finns tvĂ„ sĂ€rskilda undervisningsgrupper, sĂ„ kallade resursskolor, som ligger Ă„tskilda frĂ„n sina hemskolor.

Syftet med min studie Àr att belysa arbetet med skönlitteratur ur elevernas perspektiv gÀllande de tvÄ gymnasiala Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Fokus ligger pÄ elevernas upplevelser av det skönlitterÀra arbetet inom vartdera Àmnet och presenteras som likheter och skillnader mellan de tvÄ Àmnena. Studien har genomförts via en enkÀtundersökning dÀr tre undervisningsgrupper i Àmnet svenska fÄtt representera Àmnet svenska och tvÄ undervisningsgrupper i svenska som andrasprÄk fÄtt representera det Àmnet. Utfallet presenteras utifrÄn Àmne och ger resultatet att andrasprÄkseleverna i studien tenderar att i högre grad vara nöjda med undervisningen. AndrasprÄkseleverna tycks Àven uppleva att skönlitteraturundervisningen Àr anpassad efter deras förutsÀttningar och intressen i högre grad Àn de elever som lÀser Àmnet svenska.

Syftet med arbete Àr att undersöka hur pedagoger i fem sÀrskilda undervisningsgrupper arbetar med sina elevers ÄtergÄngsprocess..

The purpose of this study is to gain additional knowledge and a greater understanding of pupils experiences of joining a special teaching group.  The study focuses on pupils with special needs and the ambition has been to get a student perspective of how they perceive their education with special support. In addition, the study is concerned with how pupils perceive their special support and whether this has any relevance to their learning, development and future goals.This study is based on Urie Bronfenbrenners theory The ecology of human development. The theoretical perspective highlights the interaction between the pupils and the school environment, which is important for development and learning. The study is based on a qualitative research method in the form of interviews.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

Denna kandidatuppsats belyser vad lÀrare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lÀrare, som jobbar med sÀrskilda undervisningsgrupper eller som lÀrare i ordinarie klasser, Àr grunden till denna studie. De lÀrare som vi har intervjuat kommer frÄn tvÄ olika kommuner i Stockholms lÀn och lÀrarnas yrkeserfarenhet Àr allt frÄn ett par Är till ca 40 Är, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsomrÄden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vÄr studie ur tre aspekter: om lÀraren arbetar i en sÀrskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar pÄ en skola med mÄnga olika kulturer eller inte och hur lÄng arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av vÄra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsÀtt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och specialpedagoger pÄ en skola definierar begreppet inkludering och hur de tÀnker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har Àven syftet varit att ta reda pÄ hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit frÄn relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren frÄn informanterna stÀmmer vÀl överens.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igÄng av Barn- och ut-bildningsnÀmnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om kommunen Àr pÄ vÀg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll frÄn Barn- och utbildningsnÀmnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framvÀxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgÄngspunkter som lyfts fram Àr sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, normkritiskt perspektiv, sjÀlvkÀnslans be-tydelse för lÀrandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs ocksÄ. NÄgra exempel frÄn forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs Àven för.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Syfte: Syftet Àr att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i tvÄ sÀrskilda undervisningsgrupper anvÀnder sig av för att underlÀtta för samspel och lÀrande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, vilket innebÀr att mÀnniskans lÀrande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation Àr en förutsÀttning för lÀrande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi anvÀnder oss av i interaktionen. Det salutogena förhÄllningssÀttet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen pÄ mÀnniskan Àr att se till det friska och positiva, och stödja det som Àr bra och fungerande. SkolsvÄrigheter tolkas och beskrivs pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgÄr frÄn.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igÄng av Barn- och ut-bildningsnÀmnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om kommunen Àr pÄ vÀg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll frÄn Barn- och utbildningsnÀmnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framvÀxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgÄngspunkter som lyfts fram Àr sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, normkritiskt perspektiv, sjÀlvkÀnslans be-tydelse för lÀrandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs ocksÄ. NÄgra exempel frÄn forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs Àven för.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.